fredag 25 september 2009

Länge sen...

Hela september har bara flugit iväg, flyttat stora dottern till Gävle, satt igång med projektet http://www.fiskenyheter.se/ osv, har totalt glömt bort min egen blog... det ska jag inte göra mer, den blev visst ledsen. Så, det kommer mer idag, en väldigt och smått unik tur till Vallentunasjön för att tråla vitfisk, kunde jag inte ens tro i mina vildaste drömmar att jag skulle får vara med om något som detta, se längre ner Framöver då, jo, snart går bilen mot Norge med goa gubbar som jag ska fiska havsfiske med... Otroligt att jag i stort sett aldrig gjort detta förut, när jag var pojk var jag på tur till Falkenberg men vi blåste inne, några fisken hanns med i Nynäshamn innan torsken försvann oxå, också för säkert 25 år sedan... Sen får vi se, vertikala ska jag bara göra men vet inte när...

Att Tråla eller inte Tråla, det är frågan

Sedan säkert ett år tillbaka har rykten om att Vallentunasjön i Stockholm skulle bli föremål för trålning cirkulerat, spekulationerna över vilka effekter detta skulle ha på sjön har varit många! Denna vecka startade projektet benämnt ”provtrålning”. Som inbiten sportfiskare reagerade jag och många andra med skepsis, bitterhet och kanske tom rejäl ilska. Vallentunasjön är historiskt sett en av Stockholms och hela Upplands absolut bästa sportfiskesjöar efter grov gös. Inte nog med gösen, sjön har också stor gädda och ett fint ålfiske (dock förbjudet att ta upp sedan några år tillbaka). Naturligtvis har vi alla varit mycket rädda för att få vårt sportfiske förstört och gösbeståndet påverkat negativt, speciellt upprörda har många varit över att argumentet har varit att göra sjön mer attraktiv för tex badning, då den är starkt grumlig, genom att reducera fiskbeståndet (minska andelen växtplankton). Ett ur mina ögon ganska klent argument för att laborera med fiskebeståndet, dessutom respektlöst mot övriga som finner rekreation och spänning vid sjön genom tex sportfisket. Täby och Vallentuna kommun har verkligen varit dåliga på att belysa den ekologiska delen av denna plan, för det finns nämligen en sådan och den är faktiskt inte så dum, även om det verkar minst lika viktigt för kommunen att folk kan se sina tår när de badar…



Jag bestämde mig för att gräva lite i detta… Så, sent i går kväll fick jag via en av de aktiva tillsyningsmännen i sjön, Thomas Fischer, telefonnumret till projektledaren för trålningsföretaget, ett tag trodde jag att det var något slags missförstånd! Projektledaren är förutom trålningsansvarig också en känd sportfiskare vid namn Jimmy Lindahl… Snacka om att jag blev förvånad, ja ni förstår nog, hur går detta ihop, trålning och sportfiske! Nåväl, på vänlig skånska erbjöd Jimmy mig att följa med under morgondagen för att bena ut begreppen, kl 0700 var jag på plats vid Vallentunasjön och blev utkörd till en av det två stora trålningsbåtarna, Mörten och Braxen. Jimmy började förklara .

Trålningen sker efter vitfisk, brax, björkna, mört löja m.fl. arter. Genom att få bort dessa fiskar försöker man återställa en slags balans i vattenmiljön. Vitfisken är helt enkelt för många till antalet. Det medför att den hårda konkurrensen om t.ex. djurplankton som föda gör att andelen växtplankton blir dominerande, ökar och grumlar igen sjön. Under denna vecka av trålningen hade Jimmy och hans kollegor även konstaterat att årsynglen av gös i många fall var undernärda och med stor sannolikhet inte kommer att överleva vintern, detta pga brist på djurplankton. Gösen måste ha gott om djurplankton sin första levnadstid för att snabbt kunna växa och gå över på fiskdiet och komma i kondition för vintern. Jag kunde själv konstatera att stor del av den trålade fångsten, vi gjorde två tråldragningar under morgonen, såg ut att lida brist på föda…



Braxnarna var t.ex. på tok för taniga över ryggen, likadant med de många rudor som togs upp.
Jimmy och hanskollegor berättade även om de lyckade projekt som genomförts i både Ringsjön och Finjasjön, i stort sett alla fiskarter når högre vikter, även vitfisk som t.ex. brax, och är i väsentligt bättre kondition än före trålningsprojekten. Ja, som läsare börjar ni kanske ana att min ton nu är lite mer positiv än tidigare. De rovfiskar som fångades under trålningen jag var med på sorterades snabbt bort och återutsattes, jag kan nog lova att gösarna och gäddorna som fick simma tillbaka (samtliga som fångades) inte blev sämre behandlade än de blivit om de fångats via trolling eller vertikaljiggning... Sammantaget denna vecka har Jimmys båtar trålat ihop ca sju ton vitfisk som via lastbil förs till Käppalaverken för att rötas till gas. De har alltså inte gått till spillo.
Efter denna ”inspektion” på plats kan jag bara konstatera att jag önskar att Vallentuna- och Täby kommun låter Jimmy Lindahl, inlånad för projektet från Hässleholms kommun, får fortsätta att tråla/ vårda Vallentunasjön. Minimal mängd gös och rovfisk tar skada, sikten i sjön förbättras (grattis alla badare) och kondition och vikt på våra finas gösar kommer på sikt att öka. Men bara om det blir en fortsättning, blir det en sådan? Frågan ställs öppet till respektive kommun….